Lönsamhet

Att proaktivt bygga lönsamhet

Det är naturligtvis viktigt och lagtvingande att ha koll på sin ekonomi för att kunna göra korrekta årsbokslut, skatteinbetalningar etc. Men istället för en enbart uppföljande aktivitet är det än viktigare att styra sin verksamhet mot en god ekonomi. Låt oss övergripande titta på hur.

Olika sorters styrning
Inom ledarskap och styrning (governance) brukar man prata om resultatstyrning mot givna mål, handlingsstyrning med regler om vad personalen får och skall göra eller inte får göra, samt personalstyrning där man delegerar uppgiften till personalen att styra sig själv, exempelvis inom forskning, och kulturell styrning där personalen kontrollerar varandra under eget ansvar.

Inom resultatstyrning kan man vidare styra mot givna lönsamhetsmål, verksamhetsmål eller finansiella mål, vilket då kallas ekonomistyrning.

Controllern
Den viktigaste organisatoriska rollen för ekonomistyrning är controllern och vi kan inte nog betona värdet av att denne, eller denna funktion, tillåts spela en både analyserande, övervakande och kravställande roll samt att controllern arbetar proaktivt och förser ledningen med bra beslutsunderlag. Detta är vad kan kalla den formella ekonomistyrningen.

Kultur
Utöver att ha duktiga controllers som stödjer och ifrågasätter är det minst lika viktigt att utveckla en kultur som genomsyras av kostnadsmedvetenhet för att inte säga intäktsmedvetenhet. Att ha ett affärstänk helt enkelt, som hela organisationen lever efter. Det är en uppgift för dess ledare på olika nivåer att predika, och leva efter, en god kostnadsmedvetenhet. Vi kan kalla det den informella ekonomistyrningen.

Målbild
All styrning sker ju med ett mål i sikte. En grundläggande del för ekonomistyrning är därför att lägga en god och realistisk budget och att göra sina kalkyler på att bra sätt. På produkt- och projektnivå är det vanligt att tillämpa själkostnadskalkyl, bidragskalkyl eller ABC-kalkyl.

Nyckeltal
Det finns många givna och vedertagna nyckeltal av ekonomisk natur som alla tillämpar. Därutöver bör varje företag ha sina bransch- eller verksamhetsspecifika KPI:er.

Styrkort (Dash Board)
Ett mycket bra sätt att åskådliggöra läget och utvecklingen är att använda sig av styrkort, eller Dash Boards på engelska, som styrinstrument, beslutsunderlag och för intern kommunikation.

Trender
Många företag visar sin utveckling i förhållande till förra budget/kalenderårets utfall men ofta är det ännu mer belysande av att använda sig av rullande säg 12-månaders medelvärden, eller trender.

Paretoanalys
Ibland ”sitter djävulen i detaljerna” men lika viktigt är det att inte fastna på ”tredje decimalen” och istället försöka inta ett helikopterperspektiv. Paretoanalys, eller 80/20-regeln, är här ett mycket användbart synsätt. Och det inbjuder till sunt förnuftigt tänkande.

Benchmarking
Att jämföra sig med andra i samma bransch och marknad är alltid bra, förutsatt att data finns och är enhetlig, men den allra bästa jämförelsen är att ”benchmarka” med sig själv över tid.

Kostnadskontroll
Övervakning av organisationens utgifter och kostnader syftar inte enbart till att följa dem utan också till att identifiera, ifrågasätta och eliminera det som är onödigt. Det finns många ”passiva utgifter” som enligt principen Många bäckar små kan bli en ansenlig summa.

Uppföljning & prognos
En icke väsentlig uppgift för en controller är att följa upp och bistå med prognoser för det ekonomiska utfallet, både vid status quo och efter föreslagna, vidtagna åtgärder. Här är regelbundenhet det viktiga, bättre att följa upp vissa KPI:er ofta och agera snabbt än att mäta massor med nyckeltal alltför sällan.

Flera Cordevo-konsulter har egen operativ erfarenhet från ekonomistyrning.

Välkommen att kontakta oss för ett samtal om hur vi kan stödja er.